”Avhandlingen bara en del av forskarutbildningen”
Karin Myrberg, logoped och verksamhetsutvecklare, disputerar i dagarna med sin avhandling som handlar om språk och kommunikation vid afasi och demens. – Det är ett jättespännande område och jag tror att resultaten kan leda till nya perspektiv inom logopedisk praktik. Men utöver avhandlingen har forskarutbildningen lett till ett vetenskapligt förhållningssätt och personlig utveckling. Jag har lärt mig massor, säger Karin.
Tänk om du en dag tvärt skulle förlora förmågan att berätta något. Eller att kollegornas prat i fikarummet plötsligt skulle låta som ett främmande språk. Så kan det vara att få afasi, en språkstörning som beror på en skada eller sjukdom i hjärnan och som drabbar tusentals personer i Sverige varje år.
Demens är en vanligt förekommande sjukdom. Utöver problem med kognitiva förmågor såsom minne och tänkande medför demens ofta svårigheter med att delta i samtal. Ibland handlar det om stora problem som liknar afasi.
Trots liknande upplevelser och svårigheter i vardagen är det sällsynt att personer med demens erbjuds kontakt med logoped, medan det vid afasi tvärtom är vanligt att en logoped bedömer språkförmågan och erbjuder rehabilitering.
Roligt att bidra till förbättringar för patienten
Resultaten från Karins studier visar att de bedömningsinstrument som i normalfallet används vid afasi respektive demens ger en begränsad bild av det som framför allt är viktigt: hur det fungerar för patienten att kommunicera i vardagen.
Test som ofta används vid afasi eller demens försöker till stor del separera språk från minne och tänkande, trots att forskning visar att dessa förmågor hänger tätt samman. Studierna visar att kommunikationen hos personer med afasi och demens kan verka lika vid första anblick, men att det finns tydliga skillnader, även i hur personerna blir bemötta.
– Resultaten är ett viktigt bidrag till en pågående diskussion om språk och kognitiva förmågor vid afasi och demens, konstaterar Karin. Jag hoppas att det kan leda till förändrade perspektiv i sjukvården.
Att det här kan användas i logopedisk praktik, i den kliniska verksamheten, är Karin övertygad om:
– Verksamhetsnära forskning ligger mig varmt om hjärtat, och det känns roligt att ha bidragit till något som faktiskt kan göra skillnad för patienterna.