Med viljan att förbättra som drivkraft för forskning

Det är väl känt att patienter kan få problem att svälja efter exempelvis en stroke och det finns flera behandlingsmetoder, men man visste inte mycket om vilken påverkan nedsatt andningsfunktion kan ha på sväljförmågan. Inte förrän Margareta Gonzalez Lindh, logoped i Region Gävleborg, med sin forskning kunde visa just det. Drivkraften har varit att förbättra människors livskvalitet och nu disputerar Margareta med avhandlingen ”Swallowing dysfunction in respiratory diseases – prevalence and risk factors in COPD and COVID-19”.

Att kunna äta och svälja är viktigt för vår överlevnad. Sväljsvårigheter kan leda till felsväljning så att mat hamnar i lungorna i stället för matstrupen. Det kan i sin tur orsaka till exempel lunginflammation, något som kan vara förödande för en redan svårt lungsjuk person. Undernäring, uttorkning, förlängd vårdtid och nedsatt ork att delta i rehabilitering är andra risker med sväljsvårigheter. Det finns också en social aspekt där problem att svälja kan leda till social isolering då många tycker att det är genant att sitta och hosta vid måltider, så de undviker familjemiddagar, cafébesök och liknande.

Margareta Gonzalez Lindh har forskat kring sväljsvårigheter hos personer med lungsjukdomen KOL och hos personer som respiratorvårdats på grund av svår covid-19.

– Många förknippar logopeder med röst, tal och språk, men det är också den profession som utreder och behandlar sväljsvårigheter, säger Margareta. Jag kan se i min forskning att vården behöver uppmärksammas på att de här patienterna kan ha sväljsvårigheter. Börja med att fråga hur det går att äta och svälja. Det går också att remittera till logoped för en bedömning, konstaterar Margareta.

Viktigt bedöma sväljförmågan

Andning och sväljning är två funktioner som delar vissa anatomiska strukturer i mun och svalg, och för att det ena ska fungera måste det andra upphöra tillfälligt. När vi sväljer håller vi andan i cirka en sekund.

Under den första vågen av covid-19 visste vi mycket lite om hur patienterna som hade legat så länge i respirator skulle klara att äta och dricka, berättar Margareta.

– Vi visste sedan tidigare forskning att respiratorvård kan ge vissa sväljsvårigheter. En kollega i vården, lungläkaren Andreas Palm, startade en studie på covidpatienter och då fick jag möjlighet att analysera patientgruppens behandling utifrån svälj- och logopedperspektiv. Det visade sig att trots relativt stora sväljsvårigheter när vi gjorde en första bedömning kunde de flesta patienterna äta vanlig mat när de skrevs ut från sjukhuset. Det är alltså viktigt att göra en bedömning av sväljförmågan och sätta in rätt åtgärder för att undvika komplikationer för patienter med nedsatt andningsfunktion, konstaterar Margareta.

En särskilt utsatt grupp är KOL- patienter. Kronisk obstruktiv lungsjukdom är besvärligt ur många aspekter.

– Min forskning visar att logopeder kan hjälpa dessa människor. I förlängningen hoppas jag kunna förbättra KOL-patienters livskvalitet, och det är inget dåligt incitament för att forska, säger Margareta.